Alpin skidåkning är organiserat kring sex discipliner: störtlopp, super-G, storslalom, slalom, parallellslalom och alpin kombination. Grenarna baseras på fart eller/och teknik och hålls på många nationella och internationella mästerskap och cuper samt under olympiska vinterspelen.
För varje disciplin byggs en bana med hjälp av röda och blå portar som består av två käppar med en sträckt tygduk emellan dem. Skidåkaren måste åka runt alla portar i den föreskrivna ordningen för att undvika att bli diskvalificerad.
Banornas profil skiljer sig åt beroende på disciplin och kommer att variera beroende på banans längd, fallhöjd, antalet portar att passera och avståndet mellan dem.
--- Våra alpina skidor för damer
--- Våra alpina skidor för herrar
Störtlopp (fartgren)
Störtlopp anses av många som den främsta grenen inom alpin skidåkning, och det är utan tvekan grenen med de mest imponerande hastigheterna. Topphastigheter kan nå upp till 160 km/h, svängarna är utmanande och det är vanligt med hopp på dussintals meter.
- Banor med 450 till 800 meters vertikal fallhöjd för damer. 750 till 1100 meters vertikal fallhöjd för herrar.
- Antalet portar beror på banan.
- Minst ett åk med tidtagning på full hastighet.
- Vanligtvis en gren med endast ett åk.
Vissa störtloppsbanor – t.ex. Lauberhornstörtloppet i Wengen, Schweiz och Streif i Kitzbuhel, Österrike är legendariska inom den alpina skidåkningsvärlden.
Super-G (fartgren)
Super-G är en gren mittemellan störtlopp och storslalom när det gäller hastighet, banans längd och antalet portar.
- Banor med 400 till 600 meters vertikal fallhöjd för damer. 400 till 650 meters vertikal fallhöjd för herrar.
- 28 till 45 portar.
- Inget träningsåk på full hastighet men man får göra en besiktning av banan.
- En gren med endast ett åk.
Super G är en mer teknisk gren än störtlopp eftersom den vertikala fallhöjden är mindre och portarna är placerade tätare. Å andra sidan är super-G snabbare än storslalom.
Storslalom (teknisk gren)
Var redo för den snabbaste av de tekniska grenarna: storslalom. Banan har fler svängar än andra fartgrenar med ett stort antal portar att ta sig igenom.
- Banor med 250 till 400 meters vertikal fallhöjd för damer. 250 till 450 meters vertikal fallhöjd för herrar.
- 30 till 65 portar per åk.
- Tävlingen består av två åk under en och samma dag och på två olika banor.
- I det andra åket startar de 30 åkarna med den bästa tiden från det första åket i omvänd ordning.
- Tiderna från de två åken läggs samman för att få fram de bästa sluttiderna.
Slalom (teknisk gren)
Slalom är den mest tekniska grenen i alpin skidåkning. Portarna är placerade ännu tätare än i storslalom och svängarna är mycket snabba och kräver tvära riktningsförändringar. Åkaren kör normalt sett rakt på portarna vilket gör det till en speciellt imponerande tävlingsgren.
- Banor med 140 till 220 meters vertikal fallhöjd för damer. 180 till 220 meters vertikal fallhöjd för herrar.
- 40 till 75 portar per bana.
- Tävlingen består av två åk under en och samma dag och på två olika banor.
- De första 30 skidåkarna med bäst tid från det första åket startar i omvänd ordning i det andra åket.
- Tiderna från de två åken läggs samman för att få fram de bästa sluttiderna.
Alpin kombination
En alpin kombinationstävling är ett störtlopp eller super-G-åk följt av ett slalomåk. Tiderna från de två åken läggs samman för att få fram de bästa sluttiderna. Detta innebär att skidåkarnas färdigheter i både fart och teknik framhävs.
Men det anordnas inte många tävlingar i alpin kombination under skidsäsongen. Det tävlas allt mindre i den här grenen som lägger tyngdpunkten på mångsidighet, eftersom skidåkare specialiserar sig antingen i fart eller teknik.
Parallellslalom (teknisk gren)
Parallellslalom är en fantastisk ny disciplin. Skidåkarna tävlar mot varandra i en duell som går av stapeln på två identiskt lika parallella banor:
- Banorna har 80 till 100 meters vertikal fallhöjd.
- 20 till 30 portar per bana.
- Maximalt 32 tävlanden för slutomgångarna.
- Skidåkare utmanar varandra i två åk.
- Precis som i en turnering går den snabbaste i de två åken sammanlagt vidare till nästa omgång.
Reglerna för den här tävlingsgrenen ändras regelbundet för att anpassa sig till skidåkarnas krav. Fortsättning följer!
De största alpina skidtävlingarna
Alpin skidåkning utspelar sig på elitnivå i Världscupen, där de bästa skidåkarna belönas med poäng under loppet av en hel tävlingssäsong. Säsongen startar traditionellt sett i oktober på glaciären i Sölden i Österrike.
Världsmästerskapen i alpin skidsport hålls vartannat år och delar ut medaljer till de bästa skidåkarna i sex tävlingsgrenar: störtlopp, super-G, storslalom, slalom och alpin kombination samt en tävlingsgren med kombinationslag.
Till sist har alpin skidåkning varit en olympisk sportgren sedan 1936. Både män och kvinnor tävlar i de fem disciplinerna i de olympiska vinterspelen som hålls vart fjärde år.
