Jérôme TANON har varit snowboardfotograf de senaste 10 åren. Den självlärda fransmannen har sedan länge gått från att fotografera digitalt till att fota med enbart film och äldre kameror. Hans senaste projekt, ”Heroes”, kastar ljus på kvinnliga snowboardåkare med starka svartvita bilder. Genom att följa idrottare som Desirée Melancon, Nirvana Ortanez, Elena Graglia, Annie Boulanger och många fler, försökte han fånga energin och talangen som kommer ifrån dessa fantastiska atleter.
Vi ställde några frågor till honom för att bättre förstå hans motivation och processen att fotografera actionbilder analogt.
Kan du berätta vad Heroes-projektet är med några ord?
Det är ett ambitiöst konstnärligt och fotografiskt projekt som sätter fokus på kvinnliga snowboardåkare. Exponeringen och stödet de får idag är inte i nivå med deras talang och engagemang för snowboardåkning. Det hade aldrig tidigare gjorts ett fotoprojekt med fokus på kvinnor, så nu är det äntligen gjort!
Du sa att kvinnors plats i snowboardvärlden förändrats mycket under de senaste 25 åren. Vilken plats hade kvinnor inom snowboarding för 25 år sedan? Och vilken plats har de idag?
Jag var inte där för att bevittna det själv, men trots många otroliga kvinnliga pionjärer som Victoria Jaleouse, Tina Basich, Annie Boulanger med flera, sågs kvinnor mest i kataloger snarare än i actionbilder. Och det är synd, med tanke på hur duktiga de är. Nu börjar tidningar och varumärken äntligen vakna upp och ger dem mer utrymme i media och större budget för att spela in videodelar. Men det här skiftet har precis börjat.
Den crowdfunding-kampanj som du startade för att finansiera projektet samlade in 22 000 euro, mer än dubbelt så mycket som du efterfrågade (10 000 €). Förväntade du dig så mycket stöd?
I hemlighet gjorde jag det. Ha ha! De 10 000 € jag ursprungligen efterfrågade visade sig vara mindre än de pengar som behövdes för tryckning, och som frilanskonstnär var detta oväntade stöd en riktig välsignelse. Stort tack till snowboardfamiljen!
Vad fick dig att välja att fota ditt projekt analogt? Vad var den svåraste biten?
Ärligt talat var det inte ens ett val; det var bara uppenbart. Jag ville ha historiska ikoner, foton som kunde skildra snowboardåkande kvinnor, som man kunde hänga på ett museum, så att välja en traditionell metod kom naturligt. Jag brinner också mycket för att arbeta med de där små fotografierna i mitt mörkrum, med mina händer, på ett gammaldags sätt. Jag hade bara några ark av ett Adox-fotopapper eftersom deras produktion stoppades för många år sedan. Jag hade bara ett till tre ark per bild, vilket är en nästan omöjlig utmaning eftersom du kan behöva upp till 10 ark för att få en ordentlig utskrift. Men jag är bra på att arbeta under press, så jag gjorde mitt bästa.
Kan du berätta mer kring processen du använde; från det ögonblick du tog bilden till den slutliga utskriften?
Jag tar bilden i mediumformat så att fokus är extremt precist, särskilt med den hastighet och oskärpa som kommer med actionbilder. Bara ett knäpp varje gång, naturligtvis. Men det var spänningen i det hela: pressen. Sedan arbetade jag på negativen med pensel, bläck och gravyrverktyg. Jag skrapade och ristade i negativen för att lägga till struktur och skriva åkarnas ord och tankar. Jag använde en teknik som kallas ”etsning” för att få fram bildernas fulla potential; det här är också en teknik som du inte får göra fel på, annars är negativen förstörda!
Du var med på Zabardast-äventyret, där du följde ett crew. I Heroes-projektet var det din egen idé, där var du ensam. Vad förändrade det?
Jag var helt fri men jag hade mycket mindre budget! Jag spenderade två år på att investera mycket av min tid och mina resurser, och nu är det äntligen ute! Bilderna, texterna och konstverken som utgör Heroes kommer äntligen att visas för allmänheten. Det är då det verkligen börjar: släppet, marknadsföringen, utställningar att sätta upp. Och Salomon var det enda varumärket i branschen som visade intresse för mitt projekt och hjälpte mig med en resebudget. Tack Salomon!
Boken är fylld med illustrationer av åkarna. Hur viktigt var det för dig att få dem att bidra?
Det var helt avgörande! Alla åkare har en konstnärlig ådra och några av dem är till och med professionella konstnärer. Det gör mycket för boken att ha deras arbeten med i den också. Det adderar även lite mer djup och färg, eftersom alla mina foton är svartvita.
Några kommande utställningar?
Ja! På Art by Friends från 24 oktober till 5 november i Annecy (Salomons hemstad), och ni är alla välkomna på vernissagen den 24:e klockan 19.00. Även på filmfestivalen i Chambéry i Frankrike från den 6 till 8 november. Jag letar fortfarande efter fler ställen som skulle vilja visa utställningen, så om du känner någon som känner någon, hör av dig! Tack!
Några sista ord?
Snälla köp boken! (här är länken till boken)
Fotografier av Jérôme TANON
